Hindrik I - 1768

Vid tiden omkring 1768 föddes i Skåne en liden påg som fick heta Hindrik av stolta, för oss okända föräldrar. Han växte upp, och vid 20 års ålder omkring 1788 träffade han en söt flicka som han gifte sig med.

Att koka gröt, spinna och väva vadmalstyg, hörde landsbygden till på så gott som varje gård. Det var oftast kvinnans lotter.

Rasmus 1788

Deras son fick heta Rasmus. Han föddes en torsdag den 4 december 1788. Lille Rasmus måste ha blivit väl omhändertagen av sina föräldrar, för han växte upp till en kraftfull karl.

Rasmus Hindriksson träffade Gunilla Jönsdotter, som han blev störtförälskad i, och de gifte sig året 1808, alltså åtta år in på det adetonska århundtradet.

Hindrik-II i Burlöv 1814

Rasmus och Gunillas son fick heta Hindrik efter sin farfar. Hindrik II föddes en tisdag den 7 juni 1814 i Helenelund Burlöv. Föräldrarna Rasmus och Gunilla hade tidigare fått barnen Kersti född 1809 och Gunilla efter sin mor född 1812.

Vulkanen Tambora fick ett våldsamt utbrott den 10 april 1815. Styrkan var en 7:a på VEI-skalan. 71´000 människor dog omedelbart, och 320´000 dog i efterspelet.

1816 blev året utan sommar , med svår missväxt. En torr dimma spred sig över jordklotet, och växtsäsongen förkortades med tre månader. Många av våra förfäder dog tidigt av undernäring och armod.

Lille Hindrik växte trots allt upp och blev en tjusig husár och torpare på 26 år. Catharina Rasmusdotter 26 år tjusades säkert av Hindriks fina uniform. År 1840 flyttade de tillsammans, från Tottarp till Nevishög och gifte sig 1842.

Men Hindrik ville inte heta Rasmusson efter sin far längre, eller så tyckte krigsmakten att namnet Malmgren skulle vara ett mer kraftfullt namn för en ståtlig husár.

Hindrik o Catharina 1842

Catharina Rasmusdotter 28 och Hindrik Malmgren fick tre barn tillsammans: Hans född 1842 som bara hann bli två år, Rasmus II född 1845 och lille Johan Henrik Johannes född onsdagen den 27 oktober 1847 enligt vad prästen skrev.

Men Catharina avled bara 35 år gammal, kanske i barnsäng vilket var en stor katastrof, men inte ovanligt vid den tiden. Johannes blev i alla fall den som skulle föra vår släkt vidare.

Allt sedan mitten av 1600-talet fanns det stadgat i kyrkolagen, att klockaren skulle lära barnen läsa i bok.

Folkskolan hade startat i Sverige 1840, därför att det hade blivit ett allt större problem, att många var analfabeter, och inte kunde läsa anslag, när de flyttade till städerna.

Hindrik o Johanna 1851

Hindrik Malmgren 37 flyttade med sina söner Rasmus 6 och Johannes 4 till Hyby. Han behövde en ny kvinna att samarbeta med i hushållet, och det blev Johanna Jensdotter 31 år. Hon födde honom två barn: Per 1851 som dog drygt ett år senare, och Pål 1854.

Koleran återkom 1857, en epidemi som drabbade Sveriges folk svårt vid den här tiden. Den var en häftigt förlöpande tarmsjukdom.

Johanna 34 år avled från Hindrik, som då var 40 år. Hon dog även ifrån de tre barnen Rasmus, Johannes och Pål som var i livet.

Hindrik o Karna 1857

Hindrik var nog bedrövad över att ha misst två kvinnor, och mödrar till sina tre barn. Att vara barnaföderska under 1800-talet, var också en livsfarlig uppgift, och hård.

Hindrik 40 år anställde då pigan Karna Olsdotter i Hyby. 1857 gifte han sig med henne. Då var lille Rasmus 12 år, Johannes 10 år och Pål 3 år.

Södra stambanan mellan Lund och Malmö hade invigts den 1 dec 1856, med frustande ånglok - obegripligt för de flesta.

Karna o Hindrik 1860

Karna som troligen var en kraftig kvinna och Hindrik 46, fick sex barn tillsammans: Ola 1860, Karna 1862, Lars 1864 som dog 1865, Lars 1866, Anders 1868 som dog 1870, och Katharina 1872.

Fotogenlampan uppfanns 1860, liksom fotografiet och dynamiten. Dynamiten var ett fruktansvärt sprängmedel, men till stor nytta att spränga sten med vid byggen av järnvägar och annat.

Men dynamiten kom också till användning under krig, vilket lämlästade många. Inrikes och utrikes respass avskaffades också i Sverige 1860.

Schleswig Holstein 1864

Och krig blev det om de danska områdena Schleswig och Holstein 1864. I detta krig deltog på Danmarks sida: Husáren Hindrik 50, som var farfars farfar, och Husáren Jöns Sten 47 från Lackalänga, som var mormors morfar till SvenErik.

Många skåningar kände stark samhörighet med Danmark, och in till København var det nära. Dit reste man ofta, eller bosatte sig i. Skånska var bara en dansk dialekt.

Danska regeringen överskattade hjälpen från Frankrike och Sverige-Norge, och underskattade makten från Preussen och Österrike.

Efter tappert motstånd bland annat vid Dybbøl, måste danskarna lämna ifrån sig Schleswig till Preussen och Holstein till Österrike. Så mycket fredsbevarande var det inte.

Missväxt blev det i hela Sverige år 1867, och landet översvämmades av människor som var hungriga och måste tigga.

Sysselsättningen i Sverige: Jordbruk 72.4% Industri 14.6% Handel 5.2% Offentlig tjänst 7.8%.

Hindrik fick i alla fall uppleva nittonhundratalet, som sades bli fredens århundrade. Han dog 1901 i en ålder av 87 år.

Johannes i Malmö 1874

Johan Henrik Johannes Malmgren 27 född 1847, hade tillsammans med sina bröder haft en bedrövlig barndom fram till 10-års ålder.

Han växte upp med en stor syskonskara, och fick med all säkerhet ta stort ansvar för dem alla: Pål, Ola, Karna, Lars och Katharina.

Pigan Carolina 1874

Som arbetskarl och plåtslagare i Malmö, träffade Johannes 27 pigan Carolina Stefansson 18 år. De gifte sig fredagen den 4 december 1874 i Malmö - S:t Petri.

Kunde en plåtslagare i den stora staden Malmö försörja en stor familj tillsammans med sin hustru? Hur många barn skulle de få?

Barn med Carolina 1875

Jo, nio barn fick Johannes och Carolina tillsammans: Selma Catharina 1875, Emma Stefania och Josefina 1876 som dog efter två månader, Johan och Emma 1877, Clara Gunhilda 1883, Ida Laurentia 1888, Tage Johan Henrik lördagen den 21 december 1889 som skulle föra vår släkt vidare, och Sture Edvard 1896.

Carolina fick arbeta hårt i hushållet, med att hålla alla sina sju barn med kläder och mat.

Johan Henrik Johannes Malmgren 73 år avled i Malmö en februaridag 1920.

Tage Johan Henrik 1889

Tage föddes alltså den 21 december 1889 i Malmö S:t Pauli. Som 18-åring år 1907 blev Tage sjöman och eldare under 7 år bland annat på fartyget Alme Jonsson med 4 pannor.

Vid 25 års ålder år 1914 började Tage istället att arbeta på Kockums i Malmö. Det var tur det, för Första världskriget bröt ut med många minsprängningar och förlisningar. Inget fredens århundrade alltså.

Giftermål 1917

Lördagen den 24 februari 1917 gifte sig Tage Johan Henrik Malmgren 27 med Hilda Olina Dahl 26, som redan hade sonen Erik 8 år.

På bilden till höger tagen 1922, ser vi Erik 13, Selma 47 (Tages syster), Tage 33, Olina 31, Sven-Åke 1 och Majken 5 år. Tage arbetade då som kommunalarbetare i Lund.

Hilda Olina Dahl

Vilken kvinna hon var, rakryggad, ansvarsfull, solidarisk, konsekvent och stolt. Mycket ont fick Olina slita, för att hennes familj och vi anhöriga efter henne skulle få leva vidare.

Men det började så här för 170 år sedan, i slutet av året 1840. Utvandringen från Sverige till Amerika började då i mitten av 1840-talet, på grund av usla ekonomiska förhållanden. Under denna tid utvandrade cirka 1,2 miljoner svenskar, de allra flesta reste till Nordamerika.

Bengta 1840

Onsdagen den 30 dec 1840, föddes i Tryde-Efveröd en liden tös som fick heta Bengta av en stolt mor, och en far som hette Lars.

Bengta var inte klen, utan kunde med livet i behåll växa upp till en kraftfull kvinna. När Bengta Larsdotter var 24 år, träffade hon spelmannen och toffelmakaren Hans Nilsson-Gran i samma ålder.

De gifte sig fredagen den 30 december 1864, på Bengtas födelsedag. Ordning och reda skulle det vara.

Sedan flyttade de till Åsum tisdagen den 31 oktober 1865, så som många statare måste göra vid den årstiden, för att få nya försörjningsmöjligheter.

I samband med detta blev Bengta vaccinerad mot smittkoppor, som skördade många liv, men inte hennes.

Ingri i Björka 1866

Bengta födde en liden tös, torsdagen den 19 juli 1866 i Björka, och de gav henne det vackra namnet Ingri.

Det var kärva tider, med hårt arbetande föräldrar. Men också väldigt mycken glädje i både familj och bygd, då far Hans Nilsson-Gran grep sin kära fiol och spelade upp till dans.

Ingri växte upp med ett gott hjärta, var snäll men sträv på ytan. Ingri Gran 22, gifte sig med en bryggare i staden Lund, lördagen den 11 augusti 1888.

Men han var inte som far Hans, utan en riktigt rälig en, som Ingri separerade ifrån efter tre år, utan skilsmässa.

Två barn i Lund 1889-1891

Men först hann Ingri föda pågen Nils Edvin sommaren 1889. Två år senare födde hon tösen Hilda Olina fredagen den 7 augusti 1891.

Det blev hårda tider för en ensam mor med två små barn, men även hårda tider för barnen.

Utan underhåll från fadern, tvingades Ingri arbeta hårt vid bindgarnsfabriken på Prennegatan i Lund, och själv sköta hushållet.

Edvin och Olina hjälpte till så mycket de kunde och orkade, och dessutom skulle de också sköta skolarbetet.

Ingri 1907

Ingri 41 värnade hårt om sina två barn, Edvin 18 och Olina 16. Edvin blev så småningom fiskare i Malmö, och Ingri sålde fisk åt honom där.

En flyglinje mellan Malmö och Köpenhamn hade öppnats med flygplan på pontoner. Bolaget ville att Ingri skulle flyga med som hon stod och var, med huckle och träskor, men det ville hon inte. "Ni tänker ta bilder på mig, men då vill jag inte se ut så här". Det blev ingen flygresa.

Olina 1917

Olina fick arbeta i bindgarnsfabriken i Lund, och sällskapade med en Johan under fyra år, tills han övergav henne när han gjort henne med barn.

Lördagen den 24 februari 1917 gifte sig Olina med Tage Malmgren, och hon och hennes son Erik fick anta efternamnet Malmgren. Därmed förenades två släkter.

Johannes 1920

Johan Henrik Johannes Malmgren avled onsdagen den 18 februari 1920 i Malmö i en ålder av 73 år.

Närmast sörjande var hustrun Carolina 64 och barnen Selma 45, Johan Norman 43, Emma Norman 43, Tage 31 och Sture 24 år.

Hans Gran 1924

Hans Gran avled 1924 i Södra Åsunds socken, i en ålder av 84 år. Närmast sörjande var hustrun Bengta 84 och dottern Ingri 58, med tre syskon.

Gran var spelman, en fiolspelare av gamla sorten, och många äro de som efter hans låtar trått dansen med liv och lust. Åldern tog emellertid ut sin rätt.

Gran var vid sin bortgång 84 år, och de fingrar, som förr så lekande lätt lockat toner ur fejlans strängar, blevo under de senare åren stela och krokiga, varför såväl instrument som verktyg fingo vila, och nu har enligt växlingens lag, även dess ägare gått till ro.

Närmast sörjande stå åldrig maka och barn, därav en son och trenne döttrar.

Musiker

Kerstin Berggren 21 hade fått lära sig spela piano till noter, tillsammans med sin syster Ingeborg. Men Kerstin var kanske mest ihärdig av de två. Så småningom blev Kerstin en riktigt duktig pianist.

Erik Malmgren 19 hade lärt sig spela fiol och läsa noter som 9-åring av Hans Gran. Det blev mycket spelande på tillställningar och parker, men han behövde ha en ackompanjatör för att bättre nå ut till publiken.

Tillbakablick

Vem var då Kerstin Berggren, förutom en bra pianist? Vi får gå längre tillbaka i tiden, för att försöka förstå det.

Sven-I Berggren 1780

Sven Berggren föddes i Munkarps församling i Skåne, en frostig söndag den 2 januari 1780. Han skulle komma att bli morfars farfars far till SvenErik. Modern och fadern är för oss okända.

Tiden var då olika. Varje stad eller gods hade sin tid utan anknytning till varandra. En klocka fanns kanske hos godsherren. Annars hade vanligt folk sällan klocka, eller att de begrep sig på den.

De fick hålla tiden med hjälp av solens upp och nedgång, och lyssna till någons rop eller kulning, vällingklocka eller kyrkklocka.

Giftermål anno 1811

Elsa Pehrsdotter 30 var en mogen kvinna, uppväxt i Holenby församling. Med henne gifte sig Sven Berggren 31, året adertonhundraelva.

På den tiden bar alla svarta kläder under bröllopet, även bruden med håret utslaget. Hög tid var det för bröllop, eftersom lille Magnus föddes redan den 4 maj 1811 i Höör. Åke föddes 1821, men dog efter ett år.

Berggrenska gården i Höör uppfördes i slutet på 1700-talet. Under 1800-talet fanns en smedja som tillhörde gården. Troligen var far Sven Berggren smed här. Mor Elsa skötte nog hushållet, eftersom Berggrenska gården är rätt stor.

Magnus Berggren 1836

Lille Magnus 25 hade växt upp till en kraftig smedmästare. Säkert var han en stilig man att skåda, i sina bästa år. Åtminstone tyckte nog Karna Andersdotter det. Hon var bara 19 år, och de tu blev fästefolk.

Karna 19 och Magnus 25 gifte sig året 1836. Hon var också uppväxt i Höör. Hennes föräldrar var Bengta Pehrsdotter 60 och Anders Bengtsson 67.

Snart blev Karna med barn, och lille Sven August-II föddes lördagen den 19 augusti 1837. Han skulle komma att bli morfars far till SvenErik, på bilden till vänster. Knappt två år senare kom även lille Anton till världen, en torsdag den 30 maj 1839.

Sven August II Berggren 1868

Folkskolan startade i Sverige 1842. Antingen var Sven August II väldigt duktig i skolan, eller så fick han privatlektioner. Han kom att intressera sig mycket för mossor, kärlväxter, alger och svampar.

Sven August II 20 år, blev student i Lund 1857. Fil. d:r blev han 1865 och docent i botanik 1866. Sven August Berggren II 31 for med Nordenskjölds expeditioner till Svalbard 1868 och till Grönland 1870, där han samlade växter.

Kjersti Nilsdotter 25 var piga hos professorn, så som nästan alla unga kvinnor måste starta sin livsgärning.

Professorn 1873

Till Nya Zeeland, Australien, Hawaii och Kalifornien for Sven August II 36 år 1873. Samtidigt födde hans piga Kjersti Nilsdotter 25 honom deras gemensamma barn Sven August III en måndag den 10 mars 1873.

Kjersti 25 måste flytta hem med barnet till sina föräldrar Estrid Pehrsdotter 48 och Nils Nilsson 49 i Bjeller, där han var hästhandlare och storbonde.

Sven August Berggren II 43 år, blev däremot medlem i Kungliga Svenska Vetenskapsakademien år 1880. Sedan blev han professor vid universitetet i Lund mellan 1883 - 1902, följt av en professur i Uppsala.

Men pigan Kjersti Nilsdotter sökte arbete i Stockholm, där hon troligen fick TBC, medan barnet Sven August III fick växa upp hos sina morföräldrar och bli morfar till SvenErik.

Sven August III år 1880

Kjerstis lille pojke Sven August fick namn efter sin far professorn. Troligen såg man också upp till honom som en förebild. Sven August III Nilsson-Berggren lärde sig många språk, och intresserade sig för kulturhistoria.

Han reste upp till Norrland och studerade Samernas levnadssätt och kultur. Till Egypten for han också, för att se pyramiderna och få veta mer om Egyptens gamla kultur.

Sven August III Nilsson-Breggren växte upp till en stilig musiksergant. Dessutom arbetade han på ett boktryckeri i Lund. När han spelade med musikkåren i Lunds stadspark, var det många söta flickor där som beundrade honom.

Romans 1897

Ida Christina hade plats hos Fröken Vik i hennes vävskola i Råby. Sven August gick ofta förbi där och skrattade. En arbetskamrat berättade, att han var musiker, spelade trumpet vid regementet i Lund. Dessutom arbetade han också vid Håkan Olssons boktryckeri, vilket var nödvändigt för ekonomin.

Sven August III bjöd Ida Christina till stadsparkens paviljong med kaffeservering, där han spelade. Han var mycket duktig på att prata, även på tyska om det behövdes, men det var inte nödvändigt med Christina.

Från oktober 1897 till årets slut var tyvärr Sven August III kommenderad till Karlsborg. I fredstid skulle krigsmaterial förvaras i färstningen. I krigstid skulle man sätta kungafamiljen, regeringen, Riksbankens guldförråd och kronjuvelerna i säkerhet i Karlsborg. Där hade också militären årliga övningar.

Andrées polarexpedition var ett försök lett av ingenjören S. A. Andrée att 1897 resa över Arktis med vätgasballongen Örnen. Andrée och de övriga deltagarna, Knut Frænkel och Nils Strindberg, omkom under expeditionen och deras kroppar hittades först år 1930 på Vitön.

Bröllop 1898

Vigsel ägde rum i Lund, fredagen den 30 december 1898. Brudgummen var Sven August Berggren III 25 i full paraduniform som ovan, son till Kersti Nilsdotter och Sven August Berggren II 61 år.

Bruden var söta Ida Christina Hansdotter 21, dotter till Elna Jönsdotter 40 och Hans Christiansson 46.

Bröllopsfesten blev händelserik. Elnas systerson Axel hade gjort fina pallar klädda med blå sammet och gula bårder runt om. De passade bra till militärmusikkåren som var där. Brudgummen Sven August och en fanjunkare Sjölin var klädda i uniform.

En militärmusiker Lindkvist sade att han ville ville stoppa lillasyster Ester 6 år ner i sin stora bastuba, men hon blev rädd och sprang och gömde sig i en garderob, där hon somnade resten av kvällen.

Det dansades och åts och dracks. Bruden Ida Christina dansade med boktryckare Håkan Olsson, men varken han eller Ida kunde dansa, "Men vi svängde oss ändå".

Kerstin 1907

Kerstin Ida Berggren föddes den 20 december 1907 i Lilla Råby, Lunds landsförsamling, dotter till Ida Christina Berggren 30 och musikserganten Sven August Nilsson Berggren III 34. Kerstin skulle så småningom bli mor till SvenErik. Prästen skrev i födelseboken som ovan:

Syskonen Berggren

Syskon till Kerstin blev: Elin-8, Oskar-7, Svea-5, Sven-3, Kurt-2 och Ingeborg-1. Därefter föddes Bror f 1908, Greta f 1912 och Ester f 1914. Det var en stor syskonskara, lilla Kerstin hade omkring sig, men far Sven August var den hon mest såg upp till.

Födelsedagsfirande

Söndagen den 10 mars 1918 fyllde Sven August II 45 år, och han firade dagen tillsammans med hela sin stora familj.

Sven August III ville ha en stor och trygg familj omkring sig, tillsammans med sin kära hustru Ida Christina 40, gifta med varandra sedan 19 år. Kanske hade han själv saknat en mor och far under sin uppväxt.

Anno 1918

Från vänster ser vi: Oskar-17, Sven-13, Ingeborg-11, mor Ida Christina-40 med Ester-3½ i sitt knä, storasyster Elin-18, Bror-9, Greta-6, Sven August-45, Svea-15, Kerstin-10 som skulle bli mor till SvenErik och Kurt-12 år.

SvenErik skulle för sin del få en morfar och mormor, tre morbröder och fem mostrar, förutom sin egen mor Kerstin.